Till Marita L

Det fylldes jämnt och det skulle uppmärksammas. /G

Till Marita L, fredag 6 augusti 2010

Det cyklar en flicka i Fredriksdal.
Hon stretar i Eklandabacken,
men utväxlar kraft, från pedal till pedal.
På toppen hon knycker på nacken.

Om dagen vart stekhet är kvällen sval.
Nu instundar frid efter dagens möda.
En stund med familjen, en rent social.
Det glänser i håret, det kopparröda.

Nu lämnar hon ungar och all personal.
Ja, livet är ljuvligt, inte alls någon möda.
Så fyller hon jämnt, utan nån decimal.
En helkväll i trägårn, i morrn är det lörda!

Här dukas till fest, rundabordssamtal
med barnen och gäster, som Perssons.
En köttfri meny, för det håller en smal.
Se där har vi barnbarn, och svärson!

Det äts och det dricks utan snålmarginal,
en höjdpunkt för smaklök och sinnen.
Man skojar och träter om rätt och moral
och drunknar förföriskt i minnen.

Om tider då tongången var radikal.
Då vårmodet var ett batikfärgat linne.
Så självklart att krig alltid är omoral!
Men Moskva och Peking – ”De var aldrig inne”.

Och även som människa gör man sitt val:
som haschish å rötjut å Molotovgroggen.
”Nej, aldrig för mig, kommer inte på tal
– jag föredrar roibosch och Sprängkullsproggen.”

Så inrusar sonen, med nylagd kajal:
”Vad är det för mänskor på trädgårdsgången?”
De kommer från Masthugget och Annedal,
från Bohuslän – det hörs på sången!

Å, lyssna nu sjunger de en madrigal,
en mångstämmig skönsångarhyllning,
om dina blå ögon, en vass femme fatale,
som just nu har födelsedagsfyllning.

Så höj era bägare, fyll din pokal
med vatten, det står där strax breve…
Stäm upp alla vänner i lövverkets sal:
Marita här får du ett fyrvaldigt leve!

 

This entry was posted in Poesi. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *