En folkrörelses död

I skolvalet 1973 la jag min röst på Centerpartiet. För mig var den stora frågan kärnkraften. Därför var Centern alternativet – Olof Palme och Socialdemokraterna hade inte heller då förstått sprängkraften i miljöfrågorna. Jag var inte ensam om det: som mest drog Thorbjörn Fälldin 25 procent av rösterna. Just på frågor som engagerade de många människorna. Kärnkraften, miljön, landsbygdens avfolkning, livsmedelsförsörjningen och de nya jobben. Centerpartiet var en stark folkrörelse, en av alla de som format Sverige genom sina tusentals studiecirklar i skiftande ämnen. Väljarkåren var landsbygdens folk, småföretagare men också många vanliga löntagare. Trots att Centern försökte lägga sin kvävande hand över Folkkampanjen mot Kärnkraft var de ändå med (liksom Kristdemokraterna) i uppbygget av en av de största folkrörelserna i svensk efterkrigstid. De unga Centerpartisterna kallades skämtsamt ”Åsa-Nisse-Marxister” för sin kamp för det decentraliserade samhället. Läs för övrigt Björn Elmbrants lysande bok Fälldin som i höst kommer i nyutgåva.

När nu Maud Olofsson avgår efter tio år på partiledarposten så har hon lyckats med en sak: att kväva folkrörelsen och omvandla den till ytterligare ett i raden av högerliberala partier som brottas kring fyraprocentgränsen. 1990 hade Centerpartiet 160 000 medlemmar, idag är de ungefär 37 000. Stureplanscentern har ersatt de tusendens rörelse med de 1,8 miljarder man fick när man sålde landsbygdspressen. Olofsson är naturligtvis inte ensam om utvecklingen, men hon har gått fortast fram. Av kärnkraftsmotstånd blev plutioniumkramande strävan efter fler kärnkraftverk. Av miljömedvetenhet och samhällsomvandling blev en bluffpokerhand uppbyggd kring ”miljöbilar” av allehanda slag som lösning på klimatfrågan. Vem kan glömma fjolårets valaffischer i bilfrågan? Av jobb på landsbygden blev RUT för storstädernas välbeställda (läs Hans Linde om den bristande servicen på mindre orter.) Åsa-Nisse-Marxismen omvandlades till ett av de mest anti-fackliga och marknadsliberala ungdomsförbunden. Och av de 25 procenten blev knappt fyra. Oavsett vem som nu tar över efter Maud Olofsson så lär den utvecklingen fortsätta. Det är bara stödröster från moderater som kan rädda såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna och därmed en fortsatt alliansregering. Folkrörelsen Centerpartiet har Maud Olofsson starkt bidragit till att döda. Effektivt.

This entry was posted in Politik and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

One Response to En folkrörelses död

  1. Pingback: Exit Centerpartiet | gusart – poesi & politik för ett hållbart liv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *