Look, Mr President Obama, No debt!

Torestorp, Sverige 27 augusti 2011

Mr President Barack Obama

Jag skriver till dig som ett avbrott i trädgårdsarbete och vedhuggning i ett sommarfagert Sverige. Skapande semesterarbeten som dessutom ger mig tid att tänka. Jag har läst om din oro över ditt lands budgetunderskott och över att du inte ser någon politisk lösning på problemet. Dina motståndare bland republikanerna verkar vara hårdnackade på alla plan. För att inte tala om Tea Party Movement.

Vi vet båda att USA har världens största statsskuld men också världens största lånebehov. Ifjol blev budgetunderskottet 1 300 miljarder dollar. I år beräknas det stiga till 1 500–1 600 miljarder dollar, eller cirka 10 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Skuldtaket har höjts närmare 80 gånger sedan 1960. När Bill Clinton avgick 2001 var det överskott i statsfinanserna men efter George W Bushs skattesänkningar och krigen i Irak och Afghanistan växte underskottet. [Svd]

Det är svindlande siffror. Det är också de förslag till lösning som jag sett. Republikanernas förslag är budgetnedskärningar på 1,2 biljoner dollar över tio år och en mindre höjning av skuldtaket som håller USA flytande ytterligare några månader. Dina demokrater kontrar med nedskärningar på 2,7 biljoner och en höjning av skuldtaket som räcker till efter valet 2012. Nu ska förslagen omarbetas.  [Svd] [SvD] [SvD] [DN] [GP] [E24] [SvD] [SvD] [GP] [DN] [SvD]

En pedagogisk visualisering av ekonomin kan du se här: http://www.wtfnoway.com/

2 augusti måste ni ha kommit fram till en hållbar lösning. Världen håller andan. Redan permitteras tustentals anställda i USA. Inställda betalningar kommer att få en global ekonomisk tsunamieffekt utan like. Sänkta betyg hos kredivärderingsinstituaten gör lånen ännu dyrare och skapar en massflykt från amerikanska statspapper, som hittills betraktats som ytterst säkra. Och samtidigt: nedskärningar och åtstramningar skapar en nedåtgående spiral som kommer att hämma den ekonomiska utvecklingen än mer. Samtidigt som stora delar av Europa också drabbats av en djupgående ekonomisk kris.

Ändå kan jag från min måhända begränsade horisont se en rad lösningar som konsekvent genomförda relativt snabbt ta USA ut ur sin kris. New York Times redovisar en intressant graf över den amerikanska budgeten. Visserligen är det budgeten för 2011, men proportionerna lär bestå. Totalt omfattar den 3,69 biljoner dollar. Gosh!

Att få hem sina söner och döttrar i kistor insvepta i Stjärnbaneret är inte populärt. Det rimmar också extra illa med Nobels fredspris, som du vet. Därför blir jag uppriktigt upprörd över att den största utgiftsposten i budgeten går åt till försvaret. 738 miljarder dollar, alltså en femtedel av alla utgifter. En ökning jämfört med 2010 på 6,9 procent. Här har vi alltså en hel del att hämta!

Kostnaderna för Afghanistan och Irak har också ökat radikalt: Mellan 3,2 och upp till 4,4 biljoner dollar, cirka 25 biljoner kronor, är en ny beräkning som finns i en forskningsrapport från ansedda Brown University i USA. Summor som är helt klart högre än vad tidigare prognoser visat på. I den nästan ofattbara summan ingår kostnader för medicinsk vård, krigsskador i form av funktionshinder för nuvarande och kommande soldater. Om krigen fortsätter beräknar forskarna att de kommer att kosta ytterligare 450 miljarder dollar fram till år 2020. Dessutom:

• Över 30 000 soldater, amerikanska och andra, har dött i krigen. I den summan ingår också stupade ur afghanska och irakiska säkerhetsstyrkor.
• Nästan 140 000 civilia offer i de båda krigen.
• Nära åtta miljoner människor har flytt på grund av krigen.
• USA har betalat 185 miljarder dollar i ränta på lån som finansierat insatserna. Om de fortsätter blir räntan ytterligare en biljon dollar fram till 2020.
• Skyldigheterna mot nuvarande och kommande krigsveteraner kommer sannolikt att kosta 600-950 miljarder dollar.

Är vi överens, Mr President? NO more war!

Precis som i Europa har beskattningen av företagens vinster minskat, arbetsgivaravgifterna och andra sociala avgifter sänkts. Beskattningen av de rikas inkomster minskat samtidigt som de rika har blivit rikare. Paradoxalt nog sker detta samtidigt som statens inkomster minskar relativt. Utvecklingen bland de superrika ser vi hos Forbes. Bara de tio översta på listan har en samlad nettoförmögenhet på 442,3 miljarder dollar. Myten om de rika amerikanerna får sig också en knäck i figuren ovan. (Källa: Wikipedia) Den visar de amerikanska hushållens reala inkomstutveckling före skatt under perioden 1967-2003. Den röda kurvan längst ner visar utvecklingen för de 10% fattigaste familjerna, den tegelröda översta kurvan visar inkomsterna för de rikaste 5% av familjerna. Den tredje kurvan nedifrån räknat (50th percentile) visar inkomstutvecklingen för genomsnittet av amerikanska familjer. Inte ens medelklassen har alltså fått det särskilt mycket bättre. I absoluta dollar ökade inkomsten för genomsnittsfamiljen mellan 1967 och 2003 från $33 000 till $43 000 (räknat i 2007 års priser). Det motsvarar en årlig real inkomstökning före skatt på 0,85%.

Det är de rikaste familjerna som ökat sina andel av de disponibla inkomsterna (inkomsterna efter skatt) mest. Alla andra har fått se sin del minska i reala termer. Det visar den högra figuren i diagrammet ovan. De senast 30 åren har kapitalandelen i den amerikanska ekonomin stigit – vinsternas andel av förädlingsvärdet har ökat på lönernas bekostnad. Eftersom ganska säkert många av dem som finns i gruppen med de högsta inkomsterna av tjänst också är ägare och får inkomst av kapital har de kunnat tjäna på både gungor och karusell. [Tipstack till http://www.karlhenrikpettersson.se] Även Economist pekar på att USA är ett av de mest ojämlika länderna i världen här. [SvD om utvecklingen i Texas]. Hur utvecklingen ser ut för de amerikanska företagen vet du säkert bäst. Fortfarande ligger 536 amerikanska företag bland världens 2 000 största enligt Forbes.  

Här kan du gå på skattjakt! OK?

Sist: klimatkrisen närmar sig med stormsteg. USA kommer att bli tvunget att på allvar engagera sig i frågan. Och det kräver ett helt annorlunda samhälle. Ett hållbart, solidariskt, uthålligt. Al Gore har skrivit en lång analys av frågan i senaste numret av Rolling Stone med titeln Climate of Denial. Läs den! Det går naturligtvis inte att betala av den amerikanska statsskulden helt och hållet. Men det går att få rätsida på ekonomin. Genom att skära ner rejält på krigsmakten och genom att återta det som framför allt George W Bush givit till de rika, privatpersoner såväl som företag. Då finns det pengar att investera i en miljöomställning av samhället. Transporter, utbildning, arbeten, social omsorg, teknikinvesteringar. Vad är det som gör att Silicon Valley inte tagit fram fungerande, billiga, effektiva produkter för en massmarknad inom förnybar energi? På vilket sätt kan den amerikanska administrationen stimulera effektivare och publika transportmedel?

Jag önskar dig och familjen en skön sommar, budgetkrisen till trots. Får du tid över är du alltid välkommen hit. Just nu blev tre burkar hallonsylt klara. Självplock! (Ja, det är maken som plockat och syltat. Han tycker för övrigt att din bok Att våga hoppas var mycket läsvärd. Tyvärr låg den ute en regnig natt, så jag får handla en ny…)

Med vänlig hälsning, Gus

This entry was posted in Politik and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

One Response to Look, Mr President Obama, No debt!

  1. Pingback: 11 september, de många grymheternas dag | gusart – poesi & politik för ett hållbart liv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *