Första världskriget: ”Till krigets slaktande vi dragits …”

Stretcher_bearers_Passchendaele_August_1917

 

Till krigets slaktande vi dragits
Vi mejats ned i jämna led
För furstars lögner har vi slagits…

Internationalens så ofta bortglömda femte vers är en ypperlig illustration till första världskrigets fasor. Mer än 60 miljoner män hade mobiliserats som soldater – av dem dog åtta miljoner i strid och ytterligare två miljoner på grund av skador och sjukdomar. Lägg därtill 20 miljoner sårade och åtta miljoner krigsfångar. Räknar vi dessutom in spanska sjukans sex miljoner offer blir slutsumman oändligt mycket större än vi någonsin kan addera.

Under sommaren har SVT föredömligt sänt en rad program som levandegjort detta, det första världsomfattande kriget, exempelvis Det stora kriget. Här har vi, liksom i en av medförfattarna, Peter Englunds bok Stridens skönhet och sorg som nu kommer i reviderad och utökad upplaga, fått möjlighet att möta några av de enskilda människor som på olika sätt berördes, drabbades eller dog av kriget.

FRSTAV~1För den som är mer intresserad av det första totala krigets militära förlopp så rekommenderar jag militärhistorikern Marco Smedbergs Första världskriget, utgiven på Historiska Media 2014. Det är ett standardverk som noggrant går igenom såväl det totala förloppet som enskilda offensiver eller slag, den vapentekniska utvecklingen eller militära strategier. Dessutom ges enskilda röster utrymme genom brev och berättelser. Betoningen läggs alltså inte på den ekonomiska utvecklingen, kampen om kolonierna, socialdemokratins historiska förräderi 1914 eller krigets efterverkningar i form av revolutioner och förlorade fred. Men mängden böcker i ämnet är växande.

Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har varit redaktör i tidskriften Militär Historia och skrivit flera böcker om krigskonstens utveckling, däribland Militär ledning (2001) och Vietnamkrigen (2008).

Bitvis är Första världskriget en katalogaria i groteskerier. Slag efter slag. Hänsynslöshet efter hänsynslöshet. Slakt efter slakt. Sommes. Skagerrak. Gallipoli.

Hänsynslöst eftersom den absoluta merparten av den militära och politiska ledningen i samtliga länder inte var rustad för ett krig på 1900-talets villkor med nyheterna stridsvagnar, kulsprutor, flygplan, u-båtar, stridsgaser och skyttegravar. Skrivbordsgeneraler lekte krig över kartborden med erfarenheter från det förra seklet.

Den initialt goda tillgången till rekryter gör att det vid slaget vid Marne kan kastas in 900 000 tyska, 980 000 franska och 100 000 brittiska soldater i striderna. På täta led beordrade till anfall rakt emot motståndarens mördande kulspruteserier. Medveten slakt på order från högsta ort.

Hänsynslöst eftersom det auktoritära klassamhällets människosyn reducerade den enskilda människan till ett ingenting. Eller ännu mindre om det rörde en menig, en ”utlänning” eller av en annan ”ras”.

Hänsynslöst eftersom kriget var ett inomimperialistiskt krig där världens stormakter slogs om ett världsherravälde. Ett krig där ingen sida kan förtjäna stöd, oavsett grymheter från den andra.

Den australiensiske journalisten Keith Murdoch skrev i krigets början: ”De brittiska generalstabsofficerarnas högfärd och självgodhet motsvaras bara av deras inkompetens. Bakom fronten och särskilt i Mudros sitter oräkneliga gamla och unga officerare som uppenbarligen leker krig /…/ Det är min uppriktiga åsikt att befattningarna inom generalstaben erhålls på grund av vänskapsband och särintressen…”

Kriget är inte enbart en europeisk historia. Och kunde heller inte vara det eftersom en av de viktigaste förklaringarna är att de fem årens fasor kan reduceras till en kamp om världsherravälde. Ett inomimperalistiskt krig alltså. Då dras även kolonier i Afrika eller oljekällor i Mellanöstern eller bundsförvanter i andra länder in i striderna.

Smedberg skildrar stridigheterna i de tyska kolonierna i Togo, Kamerun och Tyska Sydvästafrika. Merparten av soldaterna var inhemska med stor språkförbistring som följd, förhållandena fruktansvärda med undermålig infrastruktur. Bärare tvångsrekryterades och vid livsmedelsbrist prioriterades soldaterna medan bärarnas ransoner skars ner.

Första världskriget ritade om världskartan. Freden i Versailles gav i sin förlängning upphov till ett nytt världskrig fjorton år senare. Internationalens femte vers besannades tyvärr aldrig i sin fortsättning:

Nu vill vi skapa evig fred.
Om de oss driver, dessa kannibaler,
mot våra grannar än en gång,
vi skjuter våra generaler
och sjunger broderskapets sång.

This entry was posted in Böcker, Uncategorized and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *