Ett stort spadtag för folkbildningens Fristad

Första spadtaget för nya estethuset på Fristads folkhögskola utanför Borås. Bild: Gus Kaage

260120. 9 januari togs första spadtaget för en utbyggnad av Fristads folkhögskola utanför Borås. Västra Götalandsregionen har investerat 113 miljoner kronor i ett nytt estethus, upprustning av äldre lokaler och utemiljöer. Sommaren 2027 står det nya estethuset klart. Bakom satsningen står Västra Götalandsregionen.

Mats Pilhem är ordförande för Västra Götalandsregionens folkhögskolor. Bild Gus Kaage

– Folkhögskolorna spelar en avgörande roll för många deltagare, som vill lära sig och utvecklas som människor, komma in på en annan utbildning eller för lärandets egen skull. Folkhögskolorna är ett viktigt nav i demokratiarbetet i regionen. De når många ungdomar som annars hade varit hemmasittande eller inte haft framgång i den vanliga gymnasieskolan, säger Mats Pilhem, V, ordförande för Västra Götalandsregionens folkhögskolor.

Fristads folkhögskola grundades år 1879 och har huserat på det gamla regementet i Fristads samhälle sedan 1923. Skolan ligger 12 kilometer utanför Borås och erbjuder möjligheten att komplettera gymnasiet, vävutbildningar samt flera yrkesutbildningar.

Fristad är en av sex folkhögskolor som ägs av Västra Götalandsregionen och som finansieras av den nämnd som jag sitter i för Vänsterpartiet: Miljö- och regionutvecklingsnämnden. För oss rödgröna är folkhögskolorna centrala delar av ett Folkrörelsesverige.

För långtidsarbetslösa, eller de som av olika skäl inte klarat av skolan, är folkhögskolor och studieförbund en verklig fristad. I stället för ofta meningslösa aktiviteter på Arbetsförmedlingen kan de här ta ett steg framåt. Utbildning utifrån individens behov och färdigheter. 

Här finns också möjligheter för den som varit ute i arbetslivet att börja nosa på andra utbildningar eller yrkesbanor. Fristad är också ett bra exempel på kurser som vänder sig till människor med olika diagnoser eller funktionsnedsättningar.

Det nya estethuset på Fristads folkhögskola som beräknas stå klart sommaren 2027. Bild: ABAKO Arkitektkontor/Visulent

Från Folkbildningsrådet kommer oroväckande rapporter om kraftigt minskade anslag från regeringen till folkhögskolor och studieförbund. 

”Statens anslag till studieförbunden har minskat med 250 miljoner kronor 2024 och med ytterligare 100 miljoner 2025. Inför 2026 planeras ytterligare en nedskärning med 150 miljoner kronor. För folkhögskolorna har de extra platser som tillfördes under pandemin tagits bort. Anslagen har inte heller räknats upp trots hög inflation och kraftigt ökade kostnader.

Undersökningen visar också att nedskärningarna kan få störst konsekvenser i mindre kommuner och bland grupper som är i behov av extra stöd. I rapporten betonar Folkbildningsrådet vikten av att säkerställa att alla, oavsett bakgrund, bostadsort eller funktionalitet, har fortsatt tillgång till utbildning och bildning.”

ABF:s ordförande Tomas Eneroth vittnar också om nedskärningar:
”Var tredje krona till studieförbunden har försvunnit, sedan Ulf Kristerssons regering tillträdde.
Konsekvenserna märks i hela landet – i varje kommun där lokaler nu stängs, verksamhet upphör och möjligheter krymper. Särskilt hårt har det drabbat landsbygden där föreningsliv, kultur och musik redan är hårt pressade. När mandatperioden inleddes fanns tio statsbidragsberättigade studieförbund. I dag finns bara åtta kvar.”

Han pekar också på faran för om Tidö 2.0, som drivs av Timbro och Oikos, kommer att genomföras efter en valvinst för ytterhögern nästa år:

”Det statliga stödet till studieförbunden helt fasas ut. Sambandet mellan Timbros idéer och borgerlig politik är välkänt och ett sådant förslag skulle i praktiken innebära att folkbildningen monteras ned från grunden, och att civilsamhället försvagas i generationer framåt.
Studieförbunden erbjuder mötesplatser, utbildningar och kulturaktiviteter som stärker demokratin och bygger lokal sammanhållning.”

#Fristadsfolkhögskola #Timbro #Oikos #ABF #Vänsterpartiet # Tomas Eneroth #Mats Pilhem