2026 når kulturbudgeten sin lägsta nivå på över 25 år, endast 0,62 procent. Så går det när moderaterna och SD regerar. Bild: Gus Kaage

260204. Stora besparingar på SVT när privatägda TV4 drar sig ur marksändningsnätet. SVT måste dra åt svångremmen, inga nya pengar från kulturministern. Samtidigt presenterar fackförbundet DIK sin nya rapport som tydligt visar på stora minskningar i regeringens kulturbudget: 2026 når kulturbudgeten sin lägsta nivå på över 25 år. Men det finns glädjeämnen – Västra Götalandsregionen som styrs av S, V och MP, satsar mest bland alla regioner.

Snålaste kulturbudgeten i mannaminne
Fackförbundet DIK släpper i samband med Folk och kultur i Eskilstuna första delen av sin rapportserie i tre delar. Den första rapporten visar att kulturen har urholkats över tid på alla nivåer – statligt, kommunalt och regionalt. Under de senaste åren har den statliga finansieringen minskat kraftigt och tillgången till kultur blir alltmer en fråga om var i landet man bor.

Andelen av de statliga utgifterna som går till kultur har gått ner från 0,83 till 0,64 procent mellan 2018 och 2024. Tittar man på statens budgetar för 2025 och 2026 är det tydligt att trenden fortsätter. 2026 når kulturbudgeten sin lägsta nivå på över 25 år, endast 0,62 procent. 

Rensat för inflation har kulturens samlade finansiering visserligen ökat på lång sikt. Men utvecklingen de senaste åren visar en tydlig nedgång från 29,5 miljarder kronor 2018 till 27,6 miljarder kronor 2024.  Med minskade pengar från staten minskar också anslagen från regionerna, som till dels är beroende av statliga medel genom Kultursamverkansmodellen och annat.

64 procent av kommunerna har minskat kulturens andel av budgeten sedan 2011. Endast 27 procent har ökat sina satsningar.  Den regionala bilden liknar den kommunala – 9 av 10 regioner lägger i dag en mindre andel av sin budget på kultur än 2011. Det speglar en långvarig och negativ trend i hela landet. 

När kulturfinansieringen krymper drabbas invånarna direkt och påtagligt:

# Bibliotek behöver hålla stängt mer 
# Kulturskolor minskar sin verksamhet 
# Skolor och förskolor drar ner på kulturupplevelser  ´
# Museer och arkiv förmedlar mindre kunskap  
# Bevarande och insamling av kulturarv försvåras  
# Kulturutbudet glesas ut – särskilt utanför storstadsregionerna 
# De som jobbar med kultur får sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö

Kort sagt: kulturell välfärd blir alltmer beroende av postnummer. Konst, musik, teater, litteratur, historia, allt som får oss att förstå varandra, blir mer svårtillgängligt. Det står i direkt konflikt med både regeringsformens krav på kulturell välfärd och de kulturpolitiska mål som slår fast att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och utveckla sina skapande förmågor.

Norske regissören Joachim Triers film Sentimental Value har gjort ett segertåg på världens filmfestivaler och galor. Nio nomineringar till Golden Globe (där Stellan Skarsgård vann) och Oscar. Filmen är samproducerad av Film i Väst och delvis inspelad i Strömstad.

…men rödgröna Västra Götalandsregionen satsar mest
Tack vare att den rödgröna budgeten för 2026 gick igenom i juni i fjol fick kulturen en rekordstor satsning, som gör att Västra Götalandsregionen är den region som satsar mest på kulturen – både till reda pengar och per invånare. 

Det skiljer också stort mellan budgetalternativen för S/V/MP respektive M, SD och KD (som lade fram egna budgetar). 161 miljoner mellan rödgröna och M. 121  respektive 113 miljoner för SD respektive KD jämfört med Rödgröna.

161 miljoner motsvarar ungefär regionens satsning på Film i Väst, en av Europas mest framstående regionala filmfonder. Eller en halvering av Sveriges nationalorkester, Göteborgs symfoniker. Eller nedläggning av Regionteater Väst och Folkteatern (som SD och KD ville lägga ner helt och omedelbart). Eller nedläggning av konserthuset i Vara, Textilmuséet i Borås, Göteborg Film Festival, Nordiska Akvarellmuseet och… 

Ja, nedläggningslistan kan göras lång om de borgerliga och SD får makten efter valet 2026. (Här kan du se var regionens Kulturnämnd satsar sina pengar.) 

SVT:s vd Anne Lagercrantz är bekymrad över företagets sparkrav och att inga nya pengar kommer från kulturministern. Bild: SVT

Nedskärningar på SVT
Hela landet pratar om beredskap och om faran med andra makters informationspåverkan eller rena trollfabriker. Då väljer Schibsted-ägda TV4 att dra sig ur det marksända tv-nätet, vilket direkt berör 200 000 tittare. Samtidigt ökar bördan på SVT om att upprätthålla en oberoende public service. SVT får också ett utökat uppdrag: ett ökat krav på digital beredskap. Vad gör kulturministern då? Minskar anslagen.

SVT måste spara 355 miljoner kronor och stora besparingar väntas under året, framför allt i programverksamheten. Dessutom får SVT ett utökat uppdrag med en rad nya krav som inte finansieras. 

Programverksamheten ska spara 220 miljoner, nyheter och sport 80 miljoner och administration och teknik 55 miljoner. Företagsledningen utesluter inte personalneddragningar och har börjat planera nedskärningar i samtliga avdelningar. Den nya, lägre kostnadsnivån ska vara nådd i starten av 2027.

– Pengar avsedda för nyheter och program riskerar dessutom att gå till samhällets infrastruktur istället för innehåll. När kommersiella tv-bolag lämnar det marknät allt färre använder står SVT kvar med en extrakostnad på 192 miljoner, för vad som kan beskrivas som en tågräls för samhällets krisberedskap, säger hon i ett meddelande som skickats ut till anställda, säger SVT:s vd Anne Lagercrantz, och fortsätter:

– Att SVT ska ta denna kostnad är i strid med bedömningen i en enig public service-kommitté och regeringens proposition. Åtta partier har slagit fast att ”extraordinära kostnader för marknätet” inte ska belasta public service.