Regeringen satsar 3,4 miljarder på lägre priser på bensin och diesel, vilket leder till en ökad klimatkris.

260414 Med lånade pengar väljer Tidöregeringen att satsa 3,4 miljarder på att tillfälligt subventionera priserna på bensin och diesel. En ekonomisk åtgärd som förvärrar klimatkrisen och minskar investeringarna i energieffektiva och utsläppssnåla lösningar. Effekten för bilägarna blir marginell – bränslepriset styrs av världsmarknaden. Regeringens egen beräkning visar att den bara hamnar på mellan 120 och 230 kronor under en femmånadersperiod. Dessutom gynnar avdraget de som kör mest: män i storstädernas kranskommuner.

Som jag tidigare skrivit så är transporter en stor klimatbov. Inrikes transporter står enligt Naturvårdsverket för drygt en tredjedel (cirka 30–36 %) av Sveriges totala växthusgasutsläpp och är den sektor med högst klimatpåverkan. Av dessa transporter står vägtrafiken för över 90 % av utsläppen, där personbilar och tunga fordon är de största källorna.

Utsläppen minskade under en lång period, men ökade under 2024 med cirka 21 % jämfört med 2023, på grund av sänkt reduktionsplikt, högre användning av fossila drivmedel och sänkta bränsleskatter. Dessutom minskar andelen elbilar i Sverige, som ligger efter både Norge och Danmark, Alltså medvetna, politiska beslut från Tidöregeringen. Senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet understryker problemet. 

3,4 miljarder kronor skulle vara dunderhonung för kollektivtrafiken och riktade satsningar till glesbygden. Bild: Eddie Löthman, Västtrafik.

Män i kranskommunerna gynnas
Konjunkturinstitutet skriver att regeringens förslag kompenserar för närmare 30 procent av kostnadsökningen för en bensinbilsägare, men endast cirka fem procent av kostnadsökningen för en dieselbilsägare. Merparten av alla transportfordon går på diesel.

Vilka är det som får den största delen av subventionerna? Ser vi till reseavdragen så sker en oproportionerligt stor del dem i storstädernas kranskommuner, ofta driven av bilpendling från höginkomsttagare.

• Hög frekvens: Kranskommunerna runt storstäderna har ofta en hög andel invånare som gör reseavdrag, trots att det ofta finns utbyggd kollektivtrafik.
• Stora belopp: Många av de största reseavdragen (i kronor räknat) görs av höginkomsttagare i dessa områden, vilket innebär att en ansenlig del av det totala skattevärdet av avdragen är koncentrerat dit.
• Pendling: Avdragen är starkt kopplade till bilpendling från villaförorter och närliggande kommuner in till centrala arbetsplatser.

Samtidigt räcker pengarna i budgeten inte till för att driva nattågstrafik till Norrland. I Västra Götalandsregionen är SD, M, KD och C besatta av att höja priserna i kollektivtrafiken som i vår region drivs av Västtrafik (där vi rödgröna gör allt för att frysa höjningarna). 3,4 miljarder kronor skulle vara dunderhonung i sänkta avgifter för kollektivtrafiken i kombination med riktade insatser till glesbygden.

Ska staten sponsra övergång till elbil?
Det går absolut att diskutera huruvida staten ska subventionera privatpersoners köp av elbilar. Regeringen tog bort den generella elbilsbonusen, och gjorde bensin och diesel billigare genom sänkt skatt och sänkta krav på inblandning av biodrivmedel. Efter det har andelen rena elbilar av nybilsförsäljningen stått mer eller mindre stilla i tre år. 2025 var andelen 36 procent. Samtidigt har Danmark dragit ifrån till 68 procent, och norrmännen är uppe i 96 procent. Prognosen var att 660 000 elbilar skulle rulla på vägarna 2025. Det blev 430 000.

I sin vårbudget öppnar regeringen för en ny elbilspremie, som öppnar den 18 mars. Premien riktar sig till hushåll med lägre inkomster i landsbygdskommuner och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Stödberättigade hushåll kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil. Elbilspremien finansieras till 75 procent av EU:s sociala klimatfond som syftar till att stödja utsatta hushåll att ställa om mot klimatneutralitet och minska beroendet av fossila bränslen i samband med att det nya utsläppshandelssystemet ETS 2 införs. Premien ingår i Sveriges sociala klimatplan, som Sverige som första och hittills enda medlemsstat fick godkänd av EU i november 2025. Regeringen har satt av 400 miljoner kronor för elbilspremien i årets budget, totalt omfattar stödet 5,6 miljarder kronor under perioden 2026–2032.

Remissinstanserna är eniga om att Sverige kommer att få svårt att nå klimatmålen genom subventionerna av drivmedel. Bild: Opsis

Kritik från remissinstanserna
Kritiken mot bränslesubventioner har varit kraftig från en rad remissinstanser och organisationer. Konjunkturinstitutet skriver: “De föreslagna förändringarna av drivmedelsbeskattningen innebär, om de genomförs, att Sverige får svårare att nå de nationella klimatmålen, de luftrelaterade miljökvalitetsmålen samt Sveriges EU-åtaganden om utsläppsminskningar för växthusgaser och luftföroreningar.”

Drivkraft Sverige, branschorgan för drivmedelsleverantörerna, betecknar regeringens lösning som kortsiktig: ”Återkommande politiska åtgärder med syfte att direkt motverka höga energipriser kan bygga en förväntansbild om att samma sak kommer att ske i framtiden.” Risken är att motivationen för att skaffa bränslesnåla bilar eller rena elbilar minskar. Samma sak varnar Konjunkturinstitutet för.

Energiföretagen avstyrker förslaget med motiveringen att det är ”oförenligt med behovet av att långsiktigt minska Sveriges fossilberoende”. Energiföretagen efterfrågar i stället riktade stöd till de som har svag ekonomi och få eller inga alternativ till bilen. En lösning som även förespråkas av Riksförbundet M Sverige (tidigare Motormännen).

”Det aktuella geopolitiska läget understryker i stället värdet av ytterligare åtgärder som minskar Sveriges fossilberoende” skriver Naturvårdsverket i ett remissvar. “Sverige får svårare att nå de nationella klimatmålen, de luftrelaterade miljökvalitetsmålen samt Sveriges EU-åtaganden om utsläppsminskningar för växthusgaser och luftföroreningar.

Läs gärna Lisa Pellings artikel i Dagens Arena,

#LisaPelling #DagensArena #