David Szalays Pullitserbelönade roman Kött är en mästerlig skildring av en ung man, som låter sig svepas med av lusten, lättjan, sexet och makten utan att reflektera över sig själv.

En fängslande studie i mänsklig alienation där lusten och lättjan parad med våldet får styra. Tillfälligheternas spel mer än att livet skulle vara ett resultat av en uttänkt plan. Allt fångat i en rapp berättelse, byggd på snabba dialoger, nästan som i en film. Det är David Szalays berättelse om István mästerligt fångat i romanen Kött (Albert Bonniers förlag, utmärkt översättning av Amanda Svensson).

Det bara händer. István låter sig svepas med. Betraktar sig själv, men reflekterar inte, i alla fall inte i det som skildras i romanen. 

Fångad av kvinnan i grannhuset som förför den 15-årige István och leder in det på en rent sexuell förbindelse. Till kvinnan får nog. Mannen kan ju ana något… Och István?

De kommande åren präglas av våld och vilsenhet. Ungdomsanstalt. Soldat i Mellanöstern. Sex med kvinnor i förhållanden. Tills de får nog.

Det hårda, icke reflekterande livet tar så småningom en samtidigt förslagen István till London, där han efter att ha varit dörrvakt på en strippklubb får uppdrag som livvakt och förs in i överklassens värld. Hela tiden utanför, betraktande, uppassande, iakttagande. 

Men István vore inte István om inte chefens hustru inleder en sexuell relation med honom. En relation som med tiden blir alltmer intensiv och innerlig, ja till och med passionerad. En förbindelse som också för in István i en ny värld, överklassens. Men utan att självklart bli en del av den. Till det krävs det ju mer än pengar. 

Och vad återstår av pengarna, den relativa maktpositionen när livet tar plötsliga och ödesdigra vändningar? Vad tar István med sig? Förmår han bryta sin inre och yttre tystnad?

David Zzalays Pullitserbelönade Kött är en av de bättre romaner jag läst på senare år. Snabbläst, på grund av spänstig berättelse och dialogbaserade, korta meningar. Människoöden, där inte bara István hör till de förfrämligade. 

#Kött #David Szalay #Albert Bonniers förlag #Amanda Svensson